Söta Sottunga

Tidig morgon den 7 april tog jag Heidi Tallgren och min vandringsgrupp bussen från Åbo till Galtby. Målet var att från Galtby ta färgan över till Sottunga, vandra och övernatta där och sedan nästa morgon ta färjan över till Långnäs på Åland och därifrån vandra 30 km in till Mariehamn. Min grupp bestod av mig själv, Mathilda Engström och spanjoren Juan Antonio Cortés Troya. Det var även en annan vandringsgrupp på tre personer som höll oss sällskap på färjan, de hoppade av på Kökar och sedan nästa morgon skulle vi träffas på färjan till Långnäs igen.DSC_0184

Väl på plats i Galtby mötte James som är delansvarig för vandringsprojektet upp oss med kaffe och kanelbullar så länge vi väntade på att gå ombord. James intervjuade oss och frågade om våra förväntningar, han förberedde oss också genom att bjuda oss på den stärkande och hälsosamma björksaften. Vi var alla förvånade över hur gott det smakade.
På färjan tog vi bilder, umgicks och spelade kort. Det var väldigt trevligt eftersom vi var ett så bra gäng som reste tillsammans. Färjan hade allt vi behövde så som ett café, sköna soffor och toaletter. Vi var även glada över den fina utsikten av havet och holmar som omringade oss.
När vi kom fram till Sottunga på eftermiddagen blev vi väl mottagna av Ralf och Sara. De var två personer som växt upp på Sottunga och som var väldigt involverade och intresserade av projektet. Vi fick skjuts till gästhemmet Lyckliga Lotta var vi mötte upp Britt som hade samma bakgrund som Ralf och Sara. Vi började genast vandra den planerade rutten tillsammans med Britt, Ralf och Sara. De hade tidigare vandrat rutten väldigt många gånger och de var flitiga med att fråga oss om råd gällande rutten. De hade också många egna idéer de gärna vill verkställa för att locka vandrare till ön. Rutten gick mestadels på små stigar genom skog, berg och på skogsvägar. För att man ska kunna hitta rutten hade de markerat den med vit tejp hängandes i träden. Man såg färgen väldigt bra i den gröna skogen och det var lätt att hitta fram. Favoriten under vandringen var definitivt då vi kom ut till stranden vid Svinhusdahl. Där pausade vi, drack saft och kaffe med smörgåsar och kanelbullar som Britt hade hämtat med till oss. Det var en väldigt vacker plats där det fanns många fina gamla båthus att beundra.
Efter vandringen kom gästhemsägaren Lottas man, som fungerar som församlingens präst och visade oss den gamla, mysiga kyrkan på Sottunga. Vi fick gå in i kyrkan och beundra den samtidigt som prästen berättade historien om kyrkan.
Servicen på gästhemmet var väldigt bra, vi fick avnjuta en otroligt god middag på kvällen som Lotta hade tillrett till oss. Rummen var mysiga och vi fick sova gott. På morgonen fick vi morgonmål som kan jämföras med hotellfrukost så vi var glada och nöjda när prästen skjutsade oss till hamnen för att ta båten vidare till Långnäs.

På färjan mötte vi upp den andra gruppen som hade vandrat på Kökar dagen innan. Vi steg tillsammans av båten och började direkt vandra den långa sträckan till Mariehamn. Solen sken och vägen vi vandrade på var väldigt vacker så humöret var på topp för hela gruppen.
De första kilometrarna var omringade av vackra utsikter med sjöar, hav, träsk och skog vilket gjorde vandringen lätt. Vi pausade rätt ofta så att vi skulle orka hela vägen. Efter att vi hade vandrat de första kilometrarna blev det tyngre att gå eftersom att cykelväg fattades under många långa sträckor. Utsikten var heller inte den samma eftersom vi nu omringades av skog på båda sidorna. Hur som helst kämpade vi på och vi klarade alla av att vandra hela vägen.

Med värkande fötter checkade vi in på hotell Savoy där vi fick vila innan vi på kvällen gick ut för att äta burgare. Mätta och belåtna gick vi tillbaka till hotellet var vi ganska tidigt gick och sova eftersom att vi alla var utmattade efter dagen. Dagen därpå gick vi till hamnen för att beundra den vackra utsikten och fartyget Pommern. På eftermiddagen tog vi sedan Viking Grace över till Åbo.

Jag är glad att vi valde att vandra just den här rutten fastän den var tung och krävande. Sottunga var en väldigt vacker ö och jag hoppas att de ska få besök av många vandrare. De var alla så trevliga och gästvänliga, jag är imponerad över hur engagerade de alla var. De har verkligen viljan att få detta att fungera och man märkte att de alla var stolta över sin lilla ö.
Sträckan mellan Långnäs och Mariehamn var vacker men tung att vandra. Det var landsväg hela vägen och jag skulle därför rekommendera människor att cykla den sträckan.

Rastplatser och roskisar på båda sträckorna är något jag saknade och jag tror att det behövs om vandrare skall komma dit.

Jag vill sist och slutligen tacka hela projektgruppen och de välkomnande människorna på Sottunga. Det har varit lätt att jobba och få ett bra resultat när man har fått så bra hjälp och stöd från alla inblandade.

Advertisements